Måste varva ner!!!!!

Jag har svårt att förstå att jag måste sakta ned på tempot och ta det lugnt. Min gravida kropp orkar inte. Jag har inga problem annars med att vara lat och inte göra någonting men så fort jag har ett mål och har något roligt framför mig så kör jag järnet. Jag lever med att jag kan själv och vill inte be om hjälp.

På MVC påpekade barnmorskan att det är viktigt med att öva avslappning och ta det lungt nu på slutet.

Inga problem har jag tänkt, jag har inga problem att slappna av och ta det lugnt. Förnekelse?

Nu när det börjar närma sig flytt har jag börjat röjja i förråden och lghten. Packar lådor, kasta saker och kör till återbruket. Bär en hel del fast jag inte bär det tyngsta. Marcus bär kartonger och gör det som jag själv bedömmer är ok men det är ändå för mycket. I helgen gick tempot i 120 och jag satt bara ner när jag skulle äta och efter klockan 21. Gick och la mig på tok för sent så nu när det är måndag håller jag knappt ihop. 

Det är ett vanligt fenomen med mig annars oxå att när det blir för mkt runt omkring så blir jag trött i både kropp och själ. Jag vet så väl om det men kör ändå på samma nit om och om igen, glömmer liksom bort det när jag är uppe i ngt som jag vill få gjort och vill få klart. Nu behövs det så mkt mindre för att dessa känslor ska komma och ta över. I natt resulterade det i dålig sömn fast jag borde sovit som en stock, jobbiga känslor som tog över och jag "krascha" efter en halvdag på jobbet, gick hem  och somna i soffan. 

Ska försöka ta lärdom av detta och hoppas att jag kan ta mina resterande 36 dagar som jag har kvar av min graviditet med ro och inte komma till BB som ett outvilat vrak.

Ta hand om er alla så hörs vi snart igen, lovar att bli duktigare på att uppdatera denna sida men som ni läst ovan så har jag inte haft tid. Ändring på detta!!!

Hälsningar L