Ja tiden går alldeles för fort. Ju äldre man blir desto snabbare går tiden, dagarna och åren men sedan jag fick barn är det mycket mer påtagligt. Att Levi redan nu utvecklats och växt så mycket som han gjort var svårt att förstå innan. Det är helt otroligt va veckorna bara försvinner. Samtidigt som vi gör mycket i veckorna och på helgerna så går det dagar då vi knappt gör någonting men tiden stannar inte för det.
Nyss hade vi ett spädbarn som mest sov och grät vid hunger och magknip. Nu har vi en rejäl bäbis som börjat le mot oss och som jollrar när han är vaken och nöjd. Han har även flera olika gråt nu, ett vid hunger, ett annat vid trötthet, ett vid magknip och ett vid allmänt missnöje. Otroligt nog kan man höra skillnad och lära sig vad det är som gäller för det mesta.
Levi ökar fortfarande stadigt i vikt och vecken på armar och ben blir fler. Det är otroligt mysigt att han börjar bli knubbig men han växer ur sina kläder alldeles för fort. Jag tycker jag köper nya pyjamasar och bodys stup i kvarten. Nu har han redan mellan strl 62 och 68. När jag ser på honom idag undrar jag hur det kunde gå så fort och undrar hur vår lilla kille kunde bli så stor så snabbt, han är ju bara 2 månader gammal. Han har bara funnits hos oss i ca 8 veckor men är redan självklar i vårt liv. Det känns som han alltid varit här och kärleken till honom är gränslös.
Något annat som jag tycker är fascinerande är att jag redan tänker mig ett barn till och efter förlossningen var det inte alls en självklarhet snarare otänkbart. Vet ju hur alla säger att man snabbt glömmer och att man sedan visst vill ha ett barn till men att det skulle ta några veckor till att vara där trodde jag aldrig. Jag har inte glömt förlossningen och vill för allt i världen inte uppleva en sådan förlossning igen men att det skulle bli en likadan upplevelse är väl inte så trolig samtidigt som den kan bli ännu värre men det är på något konstigt sätt värt det. Vi skulle aldrig utsätta oss medvetet för något som gör kroppen så illa men i detta fall är det helt okej för belöningen är större än något annat.
Nu när Levi är mera med och möter ens blick på ett helt nytt sätt så är det jätte skönt att kunna sätta honom i hans babysitter. Vilken toppen uppfinnig för att slippa ligga på rygg och stirra i taket. Han stortrivs när han är pigg och har viljan att sitta i den. Bara det att han kan vara med i badrummet och i köket så att jag/vi faktiskt kan duscha och äta utan att känna oss superstressade för att han är missnöjd och vill komma upp.
Trevlig helg och ha en riktigt bra Valborgshelg! Kramar L
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar